Längst
ned på ön Kyushu ligger den lilla fiskebyn
Akime i en mycket fin bukt.
Hela
kuststräckan i Akimes närhet är oerhört
vacker. Det är långt mellan byarna och
det finns möjligheter till fina vandringar bland
de högresta klipporna. Från Skölpaddstoppen
längst upp till vänster får man vidunderliga
vyer över området.
Akime
är en by med närmare 200 kåkar, men i
likhet med de flesta fiskebyar så
flyttar folk härifrån. Idag bor det ungefär
160-180 personer i byn. Det är i det närmsta
tropisk vegetation här och i vattnet utanför
finns korallrev.
I
Akime finns en affär, ett hotell, en fiskrestaurang,
en post, en bar...
...och
alla är samma ställe. Här samlas folk för
att dricka kaffe innan fisketuren
klockan halv fem på morgonen och för att dricka
den lokala spriten, sho-chu gjord
på satsumapotatis på kvällarna.
Det
är på Ganjin-So vi bor på våra
resor höstresor till Japan. Vi ser ut i
bukten direkt från rummen.
Akimes
hamn från hotellet.
Varje
morgon samlas fiskelaget vid halv fem på morgonen.
Här sitter de framför deras
shintoportal, en lyckobringare för både god
fångst och att inte havet ska spela dem ett spratt.
När
vi är i Akime får vi följa med fiskelaget
ut och se hur det går till. Det är svårt
att överleva på enbart fiske dessa dagar. Här
är dock fångsten riklig och de klarar
sig med lite andra extraknäck.
Det
här fiskelaget är det enda som fortfarande använder
traditionell teknik att fiska.
Vi ställer båtarna mot varandra och så
drar vi upp nätet en liten bit i taget.
Det
är oftast väldigt rikligt med fångst,
i synnerhet på hösten då temperaturen
i vattnet fortfarande är runt 25 grader och lockar
till sig en hel del stor fisk.
Vi har varit med och fått upp stingrockor, blåsfisken
fugu, hammarhaj, jättesköldpaddor,
svärdfisk och en massa olika tonfisksläktingar.
Olika
personer från fiskelaget.
Bossen
för fiskelaget.
Fiskelagets
clown.
Här
tittar vi på delar av fångsten. Japanerna
äter i genomsnitt 91 kilo fisk per person.
Islänningarna äter mer fisk, men japanerna äter
nästan sju gånger så mycket fisk
som svensken.
Fiskarna
delas upp i storlekar och sorter så fort de kommit
upp ur vattnet.
Här
med en del av frukostfångsten.
När
de kommer i land går det blixtsnabbt att väga
och sortera fisken. Även om
fångsten är flera ton tar det mindre än
en halvtimme innan bilen är på väg till
Kagoshimas fiskmarknad, 1,5 timmar bort från Akime.
Ibland
har vår värd Teruya ordnat till sashimin redan
på väg in till land. Oftast får vi
dock vänta till frukosten. Dagarna i Akime erbjuder
alltid enorma festmåltider.
Vistelsen
i Akime skulle inte vara så trevlig om det inte
vore för det otroligt gästfria
bemötandet vi får. Familjen i tre generationer
gör verkligen allt för att vi
ska känna oss välkomna. Här är det
Teruya och familjens senaste tillskott, Yuto.
Döttrarna
Mio och Nao vid middagsbordet (som också är
byns bar).
Mio
och Yuto.
Karate
kids. Vår värd Teruya har ett förflutet
inom karate. Han har till och med varit med och tävlat
för Japn i VM. Nu tränar han områdets
alla ungar och det är inte alls ovanligt att ungarna
vill komma en kväll och visa upp sina konster.
Chiii-su.
Akime
är mestadels känt för två saker.
Den första är att det var här som Ganjin
landade när han for från Kina för att
missionera sin gren av buddhism. Det är idag en av
huvudgrenarna i Japan. Det andra är att stora delar
av James Bonds "Du lever bara två gånger"
spelades in just i Akime och dess bukt.
De
flesta som kommer till området för att turista
kommer dit för att fiska eller dyka. I
området finns också en del utflytsmål
som Chirans välbevarade samurajdistrikt och den
häftiga vulkanen Kaimon.
En
annan attraktion i närområdet är Ibusukis
heta källor. Det är nu inte vanliga heta källor,
utan sådana som man låter sig bli nedgrävd
i sanden i. Underbart!
Text och bild: Jörgen Fredriksson
