Mycket
av Hanois gamla stad går i gult. Den har kallats
för "Lilla Paris", men
staden har en prägel som är helt sin egen.
Kåkarna
i Gamla stan har kulturmärkts. Många har spännande
blandarkitektur vid
fasadern. Men det mest spännande är att komma
in i kåkarna. Många av dem är flera
hundra meter djupa och döljer små samhällen
i de stora samhället. Det sägs att gamla stan
i Hanoi är ett av världens mest trångbodda
platser.
Ett
härligt myller på marknaden i Gamla stan.
Vietnameserna
äter alltid ute på trottoarerna. Här kan
du få riktigt god mat för
bara ett par kronor. Om det går att gå på
trottoarena? naturligtvis inte.
De
36 gamla gatorna i Hanoi är skråindelade. Vissa
gator gör gravstenar, andra rep och
så vidare. En av de mest spännande gatorna
är Medicingatan - här finns många
smaskiga läkemedel.
En
annan favoritgata bland de 36 gamla gatorna är gatan
som säljer buddhistiska
föremål. För vietnameserna är det
fullt allvar, men för en misstrogen svensk så
skulle nog
en och annan figur kunna kallas för renodlad kitsch.
Alltid
lika kul med gatuhandeln. Bao Niu? - Nam Ninh.
Det
är aldrig stilla i Gamla Stan. Som tur är finns
det mängder av härliga kaféer som
oaser i myllret. Och riktigt gott kaffe dessutom.
När
Vietnam började få snurr på ekonomin
skulle alla ha en motorcykel/vespa.
Honda Dream var drömmen och utan en sån kunde
man bara drömma om flotta tjejer.
Men
i den här åldern cyklar man fortfarande i alla
fall.
Ett
av skälen till att Hanoi är så trevligt
är att det finns så många sjöar
och parker.
Hoan Kiem är stadens hjärta. Sjön med en
liten ö med tempel. Här bron till ön.
Den
nyrenoverade operan är en annan stolthet.
En
dagsutflykt från Hanoi tar dig till Parfympagoden.
För att ta dig till pagoden, som
i själva verket är en grotta, så blir
du rodd i ett makalöst fagert sockertoppslandskap.
Inte
för att vi tycker det är så kallt, men
för vietnameserna är 10 grader om vintern
skäl nog för dubbla långkalsonger och
trippla mössor.
Ja,
ja, jag har tappat några tänder. So what?
Det
är dags för nyårsfirande - tet. Då
ska alla ha masker.
Text
och bild: Jörgen Fredriksson
