Resan
börjar i Tokyo. På de moderna öarna i
Tokyobukten går det förarlösa tåget
över
Regnbågsbron. I skymningen är det häftigt
att se Tokyo skina upp från Odaibaön.
Vi
ser alltid till att komma till Tokyo så att vi är
där en söndag. Ungdomskulturen i
stadsdelen Harajuku är alltid ett skådespel.
Philipp
Starcks byggnad för Asahi är speciell. I Tokyo
belyser vi gärna det moderna Japan. Mycket av resan
i övrigt går i traditionernas spår.
Ginza
i kvällsbelysning.
Ett
mer stillsamt stilleben. En dagens rätt.
Vi
flyger från Tokyo till Kagoshima och åker
sedan i hyrd buss längst ned på den
sydliga Kyushuön. På väg till fiskebyn
Akime stannar vi till vid de speciella heta
källorna i Ibusuki.
Fiskebyn
Akime ligger längs en mycket vacker kust. Vi bor
i en fiskeby med 160 invånare.
En enrom kontrast från Tokyos 35 miljoner!!!
Vi
åker båt till den vulkaniska ön Yakushima.
Ön har fina stränder, korallrev och en
vulkantopp på nästan 2000 meter trots att ön
inte är så stor.
Yakushima
är känt för sina cederträd. De äldsta
av dessa jomoncedrar på ön
ska vara så gamla som 7200 år. Vi gör
en vandring bland de fantastiska träden.
Japans första världsarv.
Vi
fortsätter genom Kyushus vulkaniska landskap till
de heta källorna vid Unzen.
Nagasaki
är en härlig stad som de flesta brukar gilla.
Här finns gamla kvarlevor från
de holländska bosättningarna, ett av Japans
större Chinatown och en stad som
växer på alla sluttningarna. Sjävfallet
besöker vi också Atombombsmuseumet här.
I
Fukuoka stannar vi till en dag för att vara med på
en pågående sumoturneringen. Det är en
tung upplevelse att vara med när bjässarna möts.
Kanske är det än häftigare att se alla
ritualerna som omger sporten. Arenan är byggd som
en shintohelgedom och domarna ser ut som präster
från shintoreligionen.
På
väg till Kanazawa stannar vi till vid Japans största
borg, Himeji.
I
Kanazawa bor alla hemma hos familjer, två och två.
Här har Thomas
värdpar för vistelsen fått presenter från
Sverige.
Kanazawa
är en riktig kulturstad med intakta geishakvarter,
samurajdistrikt och
Japans kanske finaste landskapsträdgård.
Kanazawas nya tågstation är
häftig. Mycket luft verkar vara den nya vågen
inom
den nyjapanska arkitekturen.
Lokalt
tåg på väg upp till tempelstaden Koya
där vi bor i ett tempel en natt.
I västra Kyoto vandrar vi från
Arashiyama till Takao i det området som är
ett av landets mer kända för dess fagra lönnskogar.
Här prickade vi höstlöven perfekt.
Momiji
kallas de röda lönnlöven på japanska.
En kringvandrande munk på en bro i Kyoto.
En promenad i kvarteren där geishorna bor är
alltid spännande. Det bor fortfarande ett par hundra
geishor i Kyoto. Vi ser till att komma till området
när geishorna är på väg ut på
sina träffar.
Glass är lika gott överallt.
Bild:
Thomas Ruuth & Text: Jörgen Fredriksson
