Vi lägger
våra resor till Nordkorea vid firandet av kommunistpartiets
grundade i oktober
samt vid festligheterna
kring 1 maj. Här är folk på väg för
att fira att partiet
grundades för 60 år sedan.
Vid dessa tillfällen
sätter folk på sig sina finaste kläder
och går till
viktiga platser för att visa sin respekt.
Här på
väg...
...till Kim Il
Sung stayn på Mansu Dae. Även om det numer
är Kim jong Il
som är landets ledare så råder inget
tvivel om att det fortfarande är
pappan som är mest vördad. I Nordkorea tangerar
respekten för ledarna religiös tro. Både
den store ledaren Kim Il Sung och den käre ledaren
Kim Jong Il behandlas gudalikt.
Kvinnorna bär
väldigt färgranna kläder
Männen däremot är alltid
klädda i väldigt stillsamma färger.
Under ledigheterna
öppnas Pyongyangs många nöjesparker upp.
Även vi som utlänningar får
tillfälle att strosa fritt här. Något
man i övrigt inte blir bortskämd med i Nordkorea.
Besöket vid nöjesparkerna
blir också en möjlighet att möta vanligt
folk. Här var det muntert värre.
Och vad händer
här då?
Även i Nordkorea är det viktigt att fotograferas
framför alla viktiga monument.
Även så i nöjesparken.
Så här kul
kan man ha det i nöjesparken.
Speciellt under oktoberledigheten
och ibland även vid majfirandet så ordnar man
med
de så kallade mass Games. Troligtvis de mest spektakulära
spel världen kan visa upp. Det är
14.000 skolbarn på läktaren som med olika färgblock
bygger hela scenografin. På plan
turas tusentals gymnaster om att visa upp sina färdigheter.
Det sägs att de lägger ner
200 miljoner mantimmar på att ordna med Massgames.
En av sevärdheterna
i Pyongyang är det beslagtagna skeppet Pueblo. Ett
amerikanskt skepp beslagtogs på 60-talet och höll
så när på att sätta igång
ett
nytt krig på Koreahalvön. I Nordkorea nämns
skeppet aldrig utan att man också
säger spionskeppet. Spionskeppet Pueblo.
I alla Nordkoreas städer
finns det så kallade barnpalats, dit barn med
speciella färdigheter lockas för att specialstudera
sin specifika kunskap
2-6 timmar varje dag.
Det är vid dessa
barnpalats som framtidens aktörer på Mass Games
formas.
Ett besök på palatset avslutas vanligtvis med
en föreställning.
Det är inte bara
barnen som vinkar adjö. Även Kim Jong Il dyker
upp på en filmduk.
I Nordkorea
skapade man sin egen form av filosofi för sin kommunism.
Den filosofin kallas Juche och det är denna filosofi
som blivit landets rättesnöre
och de räknar till och med sin årsräkning
efter att Juche framtagits. Här
Juchetornet som går bra att åka upp i.
Kim Il Sung har sin egen blomma uppkallad
efter sig, en orkidé och Kim Jong Il har en
begonia. Centralt i Pyongyang finns ett enormt växthus
med olika uppsättningar av
dessa två blommor Kim Ilsung hwa och Kim Jongilhwa.
Daniel med vår
assiterande guide vid Martyernas begravningsplats i Pyongyang.
Triumfbågen är
något högre än motsvarande i Paris. I
bakgrunden
reser sig det ännu ofullständiga Ryugonghotellet
med 105 våningar.
En blick ut
över Pyongyang visar en väldigt grå och
sliten stad. På vissa höjder
har man satsat på att ge oss de stora monumentala
vyerna med flera
imponerande byggnader i rad. Bilden tagen från ett
av de hotell vi använder på resorna
i Nordkorea.
Unga pionjärer på väg
på skolutflykt.
Pyongyang har tunnelbana.
Vi utlänningar tillåts att åka ett stopp
mellan två givna stationer. Målningarna, kristallkronorna
och den enorma
rultrappan ner i underjorden påminner mycket om
tunnelbanorna i Ryssland.
När vi lämnar Pyongyang gör vi det på
en åttafilig motorväg. Det är bara
bilarna som saknas. Trafikpolisen är på plats.
Vårt första stopp var i Nampo där de byggt
en sluss för att hålla saltvattnet
borta från åkrarna vid översvämningar.
Utanför Pyongyang är cykeln
det vanligaste fortskaffningsmedlet. Med
så lite industri
och biltrafik är luften i Nordkorea otroligt ren.
Vi
har valt att lägga upp ett program som gör att
vi delvis kommer ut på
dammiga grusvägar på landsbygden och därmed
få se hur Nordkorea ser ut när
man lämnar Pyongyang. Jordbruket drivs fortfarande
på
gammelkommunistiskt vis med enorma arbetslag som arbetar
tillsammans.
I de södra delarna som vi reser
omkring ser det relativt bördigt ut och förhållandevis
välmående. I de nordliga delarna av landet
som vi inte får besöka ska förhållandena
vara mycket svårare.
I en nationalpark besökte vi ett
gammalt kloster. Väldigt naturskönt och spännande.
På frågan hur de kunde tillåta buddhismen
i Nordkorea, så fick vi svaret att
Kim Ilsung själv var en boddhisattva, en slumrande
buddhanatur som valt att
stanna kvar på jordelivet för att skänka
folket frälsning.
En munk
Staden Kaesong var Koreas huvudstad
för mer än 1000 år sedan och här
finns gamla
kungagravar kvar.
.
I Kaesong bor vi
i en inhägnad gammeldags del av staden. Vi bor på
traditionellt koreanskt vis på
utrullade madrasser och med rum vid innergårdar.
Stiligt.
Här i Kaesong går det bra
att äta utomhus i en av innergårdarna. Maten
serveras på det
traditionella sättet med tolv olika rätter som
kommer i tolv olika skålar.
Vi åker till den hårt bevakade
gränsen mellan Syd- och Nordkorea. En enorm mur har
byggts längs hela gränsen mellan Nord- och Sydkorea.
Det var Kaesong som
var huvudort när ginseng började spridas till
omvärlden från Korea.
Här går det bra att köpa med sig ginseng.
Text och bild: Jörgen Fredriksson
Resa
till Korea »
