Återföreningsporten
på väg till Pyongyang. Ont om trafik på
den breda boulevarden.
Ett
återförenat Korea är ett lyckligt Korea.
En järnväg mellan Seoul och
Pyongyang är snart färdigställd. Mosaik
i Panmunjeon. Under resa i Korea,
oavsett om det är i Syd eller i Nord, dyker frågan
om återförening ofta upp.
Här längs den 38:e breddgraden går gränsen.
Landet delades upp i två delar
efter andra världskriget. Amerikanerna har byggt
en betongmur som är 5 till 9 meter
hög längs hela gränsen.
Här
ser vi gränsen i Panmunjeom från den nordkoreanska
sidan. Bakom de
blåa husen ser vi några amerikanska soldater.
En
av soldaterna vid gränsen.
På
väg mot gränsen: Den nordkoreanske generalen
drack öl och sjöng
koreanska låtar med delar av gruppen.
På
Museumet för amerikanska krigsövergrepp finns
mängder av bilder på
amerikanernas framfart under kriget 1950-1953.
Guide
på Museumet för amerikanska krigsövergrepp.
De flesta av de
nordkoreanska städerna bombades sönder och
samman. En tredjdel av alla
hem i hela Korea var förstörda och sammantaget
räknar man med miljontals
döda under kriget.
Buddhistiskt
tempel i Kuwol San. Det finns inte många buddhister
i Nordkorea.
De som finns måste kunna visa både sin tilltro
till Kim Il Sung likväl som
till Buddha.
En
av gravkullarna från Koryodynastin, utanför
den gamla
huvudstaden Kaesong.
Här
längs denna kanal bor de flesta grupper i Kaesong.
Kaesong kom att
skifta sida flera gånger under kriget och klarade
bomberna, trots sitt läge
bara några mil från gränsen.
I
Kaesong bor vi i traditionellt boende, hanok med uppvärmda
golv s k ondo. Flera
hus samsas kring samma innergård. Man bor med
utrullade madrasser på golvet.
Kockarna
i full färd med att göra klibbris, Kaesong.
Middag
under bar himmel i en av innergårdarna, Kaesong.
På
väg tillbaka till Pyongyang. På vissa ställen
är vägen tolvfilig. Det dröjer
vanligtvis runt fem minuter mellan varje bil. Förhoppningsvis
öppnar gränsen
en dag och då är det inte mer än 3-4
timmars bilfärd mellan Seoul och Pyongyang.
Text
och bild: Jörgen Fredriksson
