| 300 - 1000 |
Pyu.
Troligtvis tibeto-burmansk grupp som införde buddhismen.
Höll till i centrala Burma. Rakhine i nordväst,
annat tidigt rike med tidig buddhism. Ursprung oklart - kanske
Indien. Mon höll till framförallt i södra
och östra Burma. Del av språkgruppen mon-khmer
grupp. Fortfarande stor grupp. |
| 1000 - framåt |
Bamar
(burmeser) gör sitt intrång. Ständiga konflikter
mellan framförallt Mon och Bamar. Senare också
Shangrupper - thai. Generellt har Bamar styrt centrala och
norra Burma, Mon i södern och Shan i östra delarna.
|
|
1044 - 1287
|
Bagan.
Burmas första riktiga dynasti. Föll när mongolerna
kom på 1200-talet. |
|
1315 - 1364
|
Sagaing.
Landet delat men Bamar hade sitt huvudsäte i Sagaing
i närheten av Mandalay. |
| 1364 - 1752 |
Inwa.
Ytterligare en huvudstad i Mandalays närhet. |
|
1783 - 1857
|
Konbaung
(Amarapura). Bara en mil från Mandalay. Känd för
sin långa teakbro. |
| 1857 - 1885 |
Huvudstaden
flyttade till Mandalay. Britterna tar sig in i Burma från
nordväst i Rakhine och jobbar sig fram mot Mandalay.
|
| 1886 - 1947 |
Britterna
flyttar huvudstaden till Yangon som ligger närmre havet.
Blir en provins i kronkolonin Indien. 1936 fick burmeserna
större inflytande - eget parlament. 1942 lät de
japanerna komma. Hjälpte åt att slänga ut
dem igen ffa Aung San och Frihetsblocket. Aung San var en
mycket viktig kugge i arbetet som ledde till det avtal som
1947 sa att Burma skulle bli självständigt inom
ett år. Mördades samma år och är nu
en martyr i Burma. . |
| 1948 - 1962 |
Självständigt
men redan från början problem med vissa av de etniska
minoritetsgrupperna och det nationalistiska partiet (guomindang)
från Kina som blivit utslängda från Kina
av kommunisterna. Ne Win, general i striderna mot ffa Guomindang.
U Nu och Ne Win styrde landet i omgångar. |
| 1962 - ? |
Militärdiktatur.
Nationaliserade alla tillgångar, ogiltigförklarade
alla sedlar med höga valörer. Tvingade ut indierna
- 250.000 lämnade barskrapade. 7 största minoritetsgrupperna
fick autonoma delstater (fortfarande idag). |
| 1988 |
Ne Win utlyste val efter oroligheter där studenter och
munkar demonstrerat. Mycket överraskande. Föreslog
en folkomröstning om man skulle införa flerpartisystem
eller ej. Men besvikelsen var redan stor nog. Mer demonstrationer
ledde till massakern 8/8-88. 3.000 döda. Aung San Suu
Kyi kom till Burma våren - 88. Höll tal i aug för
500.000 människor. National Leauge for Democracy (NLD)
skapas. |
|
1990
|
Fria
val 27 maj 1990. NLD vann 392 av 485 platser. SLORC (regimen)
förhalade, arresterade och sköt upp övertagandet.
Satte Than Shwe som ledare. |
| 1991 |
Nobelpriset
till Aung San Suu Kyi. |
| 1992 |
200.000
Rohingyas (muslimer) tvingades fly till Bangladesh från
Rakhine. |
| 1994 - 1997 |
NLD
med i nationalförsamlingen, Karen, Kachin, Shan slutit
fredsavtal med SLORC. Medlem i ASEAN samtidigt som Laos och
Kambodja. Slutet av 96 - studentdemonstrationer. Stängde
universiteten. |
| 1998 - 2003 |
Ekonomisk
tillväxt. Mer privatisering och ekonomisk öppenhet.
Kina och Singapore samt Japan har mycket handel. USA och EU
marginellt. Aung San Suu Kyi friges från sin husarrest,
men åker in igen. Talas om fria val igen, men vägen
dit känns lång. |