| |
|
|
|
Kina
har synligen en väldigt homogen befolkningsstruktur.
Hela 93% av befolkningen tillhör huvudgruppen han.
Resterande 7% är spridda bland de 55 olika etniska
minoriteterna.
|
Naxiskrift, Yunnan
|
Kinesiska tecken
|
Arabiska
|
I
Kina är det populärt att säga att hela huvudbefolkningen
talar rikskinesiska (mandarin), men med stora dialektala
skillnader. Det har varit lättare politiskt att hantera
det på detta sätt. Språkforskare menar
dock annorlunda och säger att rikskinesiskan hellre
skulle delas upp I sju tydliga språk och därutöver
dialekter. Skillnaden mellan mandarin och kantonesiska är
onekligen lika stor som mellan vilka germanska språk
som helst, minst. Endast det skrivna språket är
lika överallt. De sex språken som inte är
rikskinesiska hör alla hemma i Kinas sydöstra
hörn - Yue (kantonesiska), Min (Fujian, Taiwan), Wu
(shanghainesiska), Gan (Jiangxiprovinsen) Xiang (Hunanprovinsen)
och Hakka (Fujian och Guangdong).
Av
Kinas etniska minoriteter talar alla egna språk utom
den muslimska gruppen Hui, som fått statusen av att
kallas etnisk minoritet på grund av sin muslimska
tro. De etniska minoriteterna må vara endast drygt
7% (85 milj.) men området som de befolkar utgör
långt mer än hälften av Kinas landmassa.
Det är i de områden som traditionellt befolkats
av minoriteterna som merparten av Kinas skog, naturtillgångar
och boskap finns. Dessutom samtliga landgränsområden.
Språken som de etniska minoriteterna talar brukar
delas in i nio språkfamiljer - tibetoburmanska, kadai
(tai), mon-khmer, indo-europeiska, miao-yao, tungusiska
(manchuriska), turkiska, mongoliska och sinitiska (kinesiska).
Här
nedan följer de största folkgrupperna samt ett fåtal
av de mindre och mer omtalade: |

1,21 miljarder
|
Han
(sinitiska)
Huvudbefolkningen som traditionellt befolkar hela östra
Kina. Namnet Han kommer från den starka Handynastin
202 fkr - 220 ekr. |

16 miljoner
|
Zhuang
(kadai)
En mycket assimilerad folkgrupp som idag sällan talar
zhuang. De har bott och jobbat i samverkan med han-folket
under århundraden. Guangxiprovinsen. |

9 miljoner
|
Manchurer
(tungusiska)
Det var manchurer som styrde Kina under Qingdynastin 1600
- 1991. Den siste kejsaren var manchurer. Norra Kina. |

9 miljoner
|
Hui
(sinitiska)
Den största muslimska gruppen i Kina. De flesta hui säger
själva att de har arabiskt ursprung, men troligtvis kineser.
Hela Kina, men ffa nordvästra Kina. |

8 miljoner
|
Miao
(miao-yao)
Bodde traditionellt i centrala Kina, men flytt till sydvästra
Kina, Vietnam, Laos och Thailand. Språken som talas
av olika miao skiljer sig mer än våra germanska
språk. |

8 miljoner
|
Uighurer
(turkiska)
Turkfolk som dominerar i Xinjiang. Traditionellt varit handelmän.
Delar av befolkningen har krav på en oberoende muslimsk
nation. |

7 miljoner
|
Yi
(tibetoburmanska)
Bor i några av de mest otillgängliga trakterna
av Sichuanprovinsen och över hela Yunnan. Språkligt
nära besläktade till burmeser, men kulturellt till
Naxi. |

6 miljoner
|
Tujia
(tibetoburmanska)
En mer okänd grupp vars ursprung inte helt kan klarläggas.
Assimilerade med hankineserna till väldigt stor del.
Bor huvudsakligen i Hunanprovinsen. |

5 miljoner
|
Mongoler
(mongoliska)
Herrefolk över hela Kina under 1200-talet. Idag bor de
huvudsakligen i (Yttre) Mongoliet och den kinesiska autonoma
regionen Inre Mongoliet. Traditionellt nomader. |

5 miljoner
|
Tibetaner
(tibetoburmanska)
Har länge strävat efter en oberoende stat. Starkt
buddhistiska. Bor i den enorma autonoma regionen samt i Yunnan,
Sichuan, Gansu och Qinghai. |

3 miljoner
|
Dong
(kadai)
Besläktade med thai och det sägs att det ska vara
17 toner i deras språk. Kända för sin arkitektur.
Trumtorn och broar som byggs utan en enda spik. |

2 miljoner
|
Bai
(okänt)
Bai var dominerande i det stora kungadömet Nanzhao från
600-talet fram till 1200-talet. I dag finns de mestadels i
Dali, Yunnanprovinsen. |

1,5 miljoner
|
Hani
(tibetoburmanska)
Hani kallas också för Aini i södra delarna.
Mestadels i Yunnanprovinsen, nära släkt med Yi.
|

1 miljon
|
Dai
(kadai)
Språkligt är de mer eller mindre samma grupp som
laotierna. De bor i huvudsakligen i gränsområden
till Myanmar och Laos i Yunnan. Starkt inflytande från
Thailand. |

0,5 miljoner
|
Lahu
(tibetoburmanska)
Lahu bor i huvudsak i Myanmar. Många livnär sig
fortfarande på jakt och svedjebruk. Traditionellt varit
inblandade i opiumhandel. Xishuangbanna, Yunnan. |

0,3 miljoner
|
Naxi
(tibetoburmanska)
Naxi är en liten grupp, men mycket känd för
traditionell musik, shamanstiskt piktografiskt skriftsystem
och att de ska ha haft matriarkat. |

0,3 miljoner
|
Qiang
(tibetoburmanska)
Urmodern till alla tibetoburmanska grupper kallas för
Qiang. Närbesläktade till tibetaner och en stark
tro på vita stenar som pryder alla hem. Norra Sichuanprovinsen.
|

0,1 miljoner
|
Bulang
(mon-khmer)
En
av få Mon-Khmer grupper i Kina. De bor i närheten
av gränsen till Laos och Burma. Boendesätt och
tro har de tagit efter dai till stor del.
|
|
|
|
|