Blogg & Restips

  • Upplev Japan - tema textil

    När jag som tonåring satt på syslöjden och min lärare skakade på huvudet åt min medelmåttiga insats hade jag aldrig kunna tro att jag några år senare skulle sy ihop en spännande textilresa till Japan. Än mindre att jag själv med entusiasm skulle hänge mig åt sashikobroderi en hel dag. Just hemkommen från Japan måste jag bara få dela med mig av några erfarenheter från denna roliga resa. Intresserad av estetik, textil och kultur – det här är resan för dig!

    Förväntansfulla kliver vi på bussen som ska ta oss med till familjen Ikedas färg- och vävstuga ute på landet i Kurume som ligger i Fukuoka-prefekturen på Kyushu. Alla deltagare verkar ha erfarenhet av textil sedan tidigare, några professionellt och andra mer som hobbyverksamhet. Den gemensamma nämnaren är att de alla brinner för olika textila uttryck och är intresserade av den japanska textilkonsten. Idag ska vi få lära oss mer om kasuri som är det japanska ordet för textil, där varp- och inslagsgarn är färgat med indigo. Innan färgningen reserveras garnet, dvs partier av garnet har dolts för att förhindra färgen att tränga in överallt. Vid vävningen bildar sedan de ofärgade partierna själva mönstret. Tekniken kallas för ikat, men det japanska namnet är kasuri. I just Kurume har man sedan slutet av 1700-talet utvecklat sin egen metod för detta, och här kallas den Kurumegazuri. Här har den främst använts av jordbrukare för att tillverka arbetskläder.

    Vi får en introduktion till företaget av familjen Ikeda, och sedan en genomgång av dagen. Vi delas in i två grupper där ena halvan börjar med att lära sig färga garnet i gammeldags indigo-kar och den andra halvan får prova på vävningen på små vävstolar. Gruppen som färgar garn reserverar först trådarna genom att knyta snören på önskade platser och doppar sedan ned garnet i karen som sänkts ned i golvet. Vi blir rekommenderade att doppa garnet ca 4-5 gånger för att få en fin blå färg, men vill man ha ljusare eller mörkare ton går det bra att doppa färre eller fler gånger, allt efter egen smak. Vi hänger upp garnet på tork i solen och hinner få det med oss hem till hotellet efter dagens slut.

    Alla deltagarna får prova på att väva och får till jättefina små vävar i olika mönster. Familjen Ikeda är imponerade av gruppens fantasi och förmåga.

    Efter lunch besöker vi ett väveri som drivs av familjen Nishihara. Här får vi se deras maskinvävning som sker på över 100 år gamla vävmaskiner. Vi tittar in i deras butik där de säljer egna  alster så som byxor, jackor, väskor och hela tygrullar. Det blir några fina fynd där innan vi avslutar dagen.

    En bit in på resan träffar jag gruppen igen, lite trötta av alla nya intryck, men väldigt glada att dela med sig av allt de varit med om hittills. Vi befinner oss i Yokohama och tar tåget till Totsuka och vidare med taxi hem till Hisako och Takashi Hagiwara. Det är lite svårt för taxichauffören att hitta dit, men när vi ser att det sitter en svensk och japansk flagga vid ett av husen i villaförorten går det inte att ta miste. Dessutom har de satt upp välkomstskyltar på svenska. De bor i ett äldre trähus med en liten trädgård där det växer bambu, persimonträd, hortensior och kryddväxter. Vid ingången hänger Takashis målade alster på dörren och Hisakos broderade rockar finns upphängda i träden som vackra installationer.

    Vi får ett varmt mottagande av paret Hagiwara och deras inhyrda personal som finns där för att hjälpa till under dagen. Hisako har förberett ett välkomsttal på engelska och berättar sedan med Kristinas tolkningshjälp hur dagens workshop ser ut. Vi ska göra sashiko-broderi på växtfärgat bomullstyg och sy små påsväskor av detta. Alla i gruppen får ett kit med tyg, nål och garn, sedan är det bara att skrida till verket och börja brodera. Vi sitter i små grupper och syr, dricker te och samtalar medan vi arbetar. Stämningen är väldigt gemytlig och vi blir ivrigt påhejade av våra japanska lärare som tycker att vi är väldigt påhittiga och duktiga. Alla sätter verkligen sin egen prägel på hantverket. Ibland tar vi en liten bensträckare för att gå omkring och titta på varandras alster och se vad som finns till försäljning i Hisakos sashiko-shop som finns i angränsande rum. Vackra grytunderlägg, kläder och väskor, mycket som är broderat på handvävt tyg.

    Sashiko är en 1000 år gammal broderiteknik som härstammar från de norra delarna av Japan. De långa, ofta vita stygnen bildar vackra geometriska mönster på tyg i indigoblått eller annan färg. Förr lappade och lagade brandsoldater, fattiga bönder och arbetare sina slitna blåkläder i sashiko. Tekniken har förfinats och används idag av alla samhällsklasser i Japan.

    Hisako är utbildad kalligrafimästare och såg likheter mellan kalligrafin och sashiko. Nu tecknar hon med nål och tråd förstygn och stora knutar på byxor, klänningar, kjolar och jackor. Bomullstyget och garnet är indigofärgat blått eller i milda växtfärgade nyanser som brun, gult eller grönt. Paret lever nära naturen och går alltid klädda i Hisakos broderade plagg.

    Även Takashi är konstnär och förutom att måla tavlor och kalendrar tillverkar han vackra rispappersklädda bambukorgar. Innan vi avslutar dagen blir det presentutdelning och alla får varsin kalender som Takashi illustrerat och Hisako har skrivit tecken och siffror med sin vackra kalligrafi. Dessutom får vi ta hem de fina broderade tygservetterna och ätpinnarna som vi fick med vår lunch. Innan vi åker tillbaka till hotellet blir det uppställning utanför huset och gruppfotografering såklart. Alla är mer än nöjda med besöket, och Takashi och Hisako önskar oss välkomna tillbaka! Och vad tyckte jag om sashiko-broderi? Mycket roligare än jag förväntat mig, dessutom väldigt rogivande och meditativt.

    Dessa studiebesök är bara två av många höjdpunkter på en resa där du som deltagare får lära dig massor om japansk textil men även om landet och dess kultur. Genom studiebesök och workshops blir det spännande möten med människor vilket kan vara svårt att få till på en ”vanlig” resa. Resan genomförs under professionell ledning av textilkunniga färdledaren Kristina Watanabe.

    Nästa resa genomförs i oktober 2020, boka redan idag för att säkra en plats.

    Text och bild: Elin Ishihara, reseproducent Världens Resor
    Bild även Kristina Watanabe, färdledare.

  • Ett minnesvärt möte – dela med dig!

    Just nu reser vi ju inte fysiskt men i tanken går det alldeles utmärkt! Vi som jobbar på Världens Resor och älskar att resa delar gärna våra egna resminnen med varandra. Nu vill vi höra era!

    Läs hela inlägget

    Vackra bergstoppar, intressanta muséer och spännande arkitektur kan vara nog så viktiga och minnesvärda upplevelser. Men när det gått lite tid efter en resa, man tittar på foton och tankarna letar sig tillbaka, kanske det ändå främst är möten med människor eller spännande djurupplevelser man minns allra tydligast. De roliga, oväntade, och minnesvärda stunderna.

    Vi vill gärna höra era berättelser! Skriv och berätta om ett minnesvärt möte från någon resa, så publicerar vi några "vinnande" bidrag på vår blogg. Bifoga gärna en bild om du har. 

    Texten får vara hur lång eller kort du vill, och du skickar den till info@varldensresor.se senast 15 juni.

  • Lokalbuss nummer 9

    Det är vår lediga dag i Bukhara i Uzbekistan. Vi är nästan halvvägs på vår resa genom Centralasien och det är dags för lite andrum. Jag gillar det, när en resa även ger en paus. När vi har sett så oerhört mycket. Att vi äntligen kan koppla lite av. Låta huvudet bearbeta alla intryck.

    Läs hela inlägget

    Några kilometer utanför Bukhara finns en större marknad. Karavan kallas den, ett lämpligt namn för en marknad längs det som en gång var den historiska Sidenvägen. Nära marknaden finns även Emirens gamla sommarpalats, eller ja, det är drygt 100 år gammalt, så ålder är förstås relativt i denna del av världen.

    Marknaden och sommarpalatset som numera är museum är hursomhelst en lagom halvdagssyssla. Själv tänker jag botanisera bland sidenaffärerna, Vad är väl Sidenvägen utan siden? De som vill av mina resenärer får förstås vara med. Förutsättningen är att det kommer ta den tid det tar, och kosta så mycket det kostar. Men på ett ungefär, tillbaka till lunch, och prislappen..., ja det är oavsett billigt i Uzbekistan.

    Det är buss nr 9 vi ska ta. Lokalbussen som går från gamla stan, ut till marknaden, och tillbaka. Hur vi tar oss till sommarpalatset vet jag inte ännu, men det brukar lösa sig. Hur som helst. Bussen kommer och här står vi. 10 skandinaver på tur. - Går den här bussen till Karavan-marknaden? - Visst, hoppa på bara!

    På en papperslapp bredvid chauffören står det att resan kostar 1000 som, alltså drygt 1 krona. Som är för övrigt namnet på myntenheten i Uzbekistan. Våra medpassagerare tittar på oss och pratar sinsemellan. Det är inte så vanligt att större gäng utlänningar åker lokalbuss i Bukhara. De yngre ger upp sina platser för oss. Chauffören och biljettören skrattar och pratar, och ja, varje lokalbuss i Bukhara har nämligen en egen billettman som tar emot pengar från passagerarna och ger växel om så skulle behövas.

    Vi börjar prata, biljettören och jag. Som alltid kommer frågorna om vad vi tycker om Uzbekistan, om staden vi är i, och var vi kommer ifrån. Efter kanske 20 minuter närmar vi oss basaren. - Hur ska ni ta er tillbaka?, undrar chauffören och biljettören, radarparet som tydligen också de har pratat lite sinsemellan. - Ja, vi ska inte tillbaka än, svarar jag, men det blir väl med lokalbussen, precis som nu. Men vi ska även till sommarpalatset.

    Det är då jag får erbjudandet. - Vi kan vänta på er. Ni går i basaren, sen tar vi er till sommarpalatset, väntar på er där, och sen åker vi tillbaka till gamla stan. Hur låter det?

    Jag funderar några sekunder. Det här löser mitt problem till och från sommarpalatset. Det blir lite dyrare förstås, men samtidigt slipper jag förhandla med allahanda taxichaffisar som gud vet vilka startpriser de börjar med. Uzbekistan är billigt när man vet vad saker och ting ska kosta. Det gäller bara att veta.

    Inom kort är radarparet och jag överens. 20 dollar för hela bussen. Från marknaden till sommarpalatset och sen tillbaka till stan. Totalt, för hela gruppen alltså.

    Planen presenteras för mina 10 skandinaver. - Nu kommer vi göra så här…”

    Det går ett skratt igenom gruppen. Vi har alltså förhandlat till oss lokalbuss nummer 9 som denna förmiddag nu tas ur reguljärtrafik. - Den kommer vara vår, kostar 2 dollar per person, ska ta oss vidare till sommarpalatset där vi ser om vi kan få en visning, och sen tillbaka dit vi kom ifrån. Men först marknaden. De som vill går tillsammans med mig, de som vill gå själva går själva. Vi ses här klockan 11:30!

    På marknaden växlar jag pengar och köper några meter siden. Det finns mat, grönsaker, örter, hattar av skinn, plast från Kina, jeans och centralasiatiskt mode, mattor, keramik, porslin och ett utbud presentartiklar som i gamla stan skulle kallas souvenirer. Det är fotovänligt och trevligt.

    90 minuter senare fortsätter vi alla i buss till sommarpalatset. Även chauffören och biljettören följer med in. Här var de senast som skolbarn på klassutflykt. Nu är de i 40-årsåldern, och håller sig lite i bakgrunden där vi går runt med palatsets egna engelskspråkiga guide. Vi tar bilder med våra kameror, de med sina mobiler. 

    Efter avslutad vandring går vi ut på parkeringen. En grupp fransmän har precis parkerat sin turistbuss bredvid vår. De tittar förundrat på oss. Ser oss stiga ombord. I vår helt egna lokalbuss nummer 9. På vår lediga dag i Bukhara.

    Hälsar Johnny Friskilä, färdledare

  • Inspiration Latinamerika - mina bästa tips

    I väntan på att vi kan resa och uppleva allt härligt i Latinamerika vill jag dela med mig av lite Latino-inspiration som du kan njuta av hemma i vardagsrummet eller i hängmattan. Klicka dig vidare så får du länkar till musik- och filmtips. Vi har dessutom precis släppt världens häftigaste resa: Med tåg över Anderna 2021.

    Läs hela inlägget

    Länk till häftig serie på Netflix klicka här
    Om du har både tid och Netflix rekommenderar jag starkt den fantastiska serien ”De magiska Anderna” som i 6 avsnitt låter oss besöka Patagonien i Chile och Argentina, vidare upp till saltöknen i Bolivia och över Altiplano för att ta oss till Peru med magiska Machu Picchu. Serien avslutas med Ecuador och Colombia.

    Länk till härlig musikvideo klicka här
    Musikvideon Hoy med Gloria Estefan förflyttar dig snabbt till Latinamerika. Förutom att det är en riktigt bra låt tar videon med oss på en resa runt kontrastrika Peru. Natur, kultur och människor. Så luta dig tillbaka och njut.

    Länk till lista på Spotify klicka här
    Som avslutning har jag skapat en Spotifylista med blandmusik från Latinamerika. Du får ett axplock av kontinentens enorma musikgenrer som salsa, modern pop, andinsk folkmusik, reggaeton, bachata och cumbia. Vad sägs om salsastjärnor som Celia Cruz (Kuba) och Elvis Crespo (Puerto Rico) eller andinsk folkmusik från Los Kjarkas (Bolivia) och William Luna (Peru). Eller kanske finner du din favorit bland de lite mer ”moderna” artister som Marc Anthony (Puerto Rico) och Shakira (Colombia).



    Med tåg över Anderna - ny resa 2021 som du inte får missa
    Fem spännande tågresor från Argentina till Peru tar oss från Atlanten till Stilla havet. Första tågresan går från pulserande Buenos Aires över Pampas slätter mot norra Argentina och vinområdet Cafayate. Utanför staden Salta hoppar vi på det spektakulära Tren de las Nubes - tåget till molnen. Vi korsar gränsen till Bolivia och fortsätter med tåg till den enorma saltöknen Uyuni. Här möts verkligen himmel och jord, stjärnhimlen har aldrig känts så nära.

    Resan avslutas i Peru med "världens vackraste tågresa". Den som tar oss från mytomspunna Titicacasjön till inkarikets huvudstad Cusco. Ombord bjuds på gourmetmiddag och utanför fönstret strövar lamadjur fritt i det karga landskapet. Mytomspunna Machu Picchu når vi också med tåg, så klart.

    Hälsning

    Pernilla Palacios, reseproducent

    Vill du prata Latinamerika med mig så är du varmt välkommen att maila eller ringa!
    pernilla@varldensresor.se
    Tel 08-6695525

  • Skräddarsytt för din familj & dina vänner

    Även om vi är mest kända för våra spännande gruppresor så hjälper vi även till med mer skräddarsydda resor. Vi har så mycket kunskap och roliga idéer samt kontakter över nästan hela världen - det innebär att vi kan skräddarsy precis efter era önskemål. När det blir möjligt att resa igen kanske just en generationsresa med familjen över höstlov eller jullov känns viktig, eller att få planera en långresa med vännerna?

    Läs hela inlägget

    En resa med mycket innehåll, safari, storstad eller med tid för återhämtning vid havet? Oavsett hur era tankar går så hjälper vi gärna till att ta fram förslag och berätta om våra smultronställen runtom i världen.

    På sidan Skräddarsytt som du kommer till om du klickar här har vi samlat några idéer på upplägg som vi hoppas kan inspirera. Titta gärna på dessa och kontakta oss för att prata resor och möjligheter! Tel 08-669 5525 och info@varldensresor.se

  • Världens Resors reseproducent släpper bok i Japan!

    Den 24 april släppte Sofia Jernberg, Japanspecialist här på Världens Resor, en bok i Japan om HBTQ (Homo, Bi, Trans, Queer) i Sverige. Intresset för Sverige och Norden bara ökar i Japan, och många där ser oss som inspiration vad gäller samhällsfrågor som jämställdhet, HBTQ och utbildning.

    Läs hela inlägget

    Nu har det gått två veckor sedan min bok publicerades i Japan under namnet ”ぼくが小さなプライドパレード” (Jag är en egen liten Prideparad). Det känns fortfarande inte riktigt verkligt, men för varje kommentar jag får höra av läsare blir jag mer övertygad om att det inte bara är en dröm! Innan jag blev reseproducent för Japan-resor här på Världens Resor bodde jag ett år i Hokkaido (Japans nordligaste prefektur) och arbetade på ett kulturcenter för främjandet av svensk kultur i Japan, ”Swedish Center Foundation”.

    SCF som det kallas ligger i ett område en timme utanför Sapporo som heter Sweden Hills. Sweden Hills grundades för dryga 35 år sedan av en blandning av svenska och japanska aktörer, och är ett bostadsområde med nära 1000 boende (varav alla utom en amerikansk dam är japaner!). Husen i området är klassiska svenska villor producerade i svenska Insjön, och när man är i Sweden Hills är det verkligen svårt att tänka sig att man är i Japan!

    Där höll jag varje månad seminarium om svensk kultur, samhälle, och traditioner. Vid ett av de här tillfällena pratade jag om HBTQ-frågor i Sverige, och till det seminariet kom en förläggare från ett förlag i Asahikawa. Efter seminariet frågade hon om jag inte ville skriva en bok om ämnet med dem! Självklart svarade jag ja – jag har alltid älskat att skriva, och att få något publicerat...! Det är också ett ämne jag tycker är viktigt och är engagerad i, så jag tog chansen direkt.

    Så varför ville ett japanskt bokförlag ens publicera en bok om just HBTQ i Sverige överhuvudtaget? Till att börja med så har de senaste åren ett allmänt intresse i Japan för Sverige och vår kultur och samhälle bara växt och växt! På många sätt tycker jag själv att Sverige och Japan är ganska lika – som folk är vi relativt privata och formella jämfört med många andra, och även våra folksagor och myter påminner mycket om varandra i grunden.

    Men en av de största olikheterna är att Japan fortfarande är mycket kollektivistiskt, och individer förväntas till en hög grad anpassa sig efter normer och vad som av samhället anses ”normalt” och ”korrekt”. Det gör tyvärr att de som har svårt att passa in antingen desperat försöker trycka ner sig själva för att inte sticka ut, eller försöker vara sig själva oavsett normerna, men då istället blir ”outsiders”, något som är oerhört jobbigt i ett så kollektivistiskt samhälle. Detta är speciellt svårt för minoritetsgrupper – som HBTQ-personer. Samkönat äktenskap är fortfarande inte lagligt i Japan, och transpersoner ses ofta som någon typ av skämt. Många samkönade par döljer sin partner och många kommer aldrig ut.

    Många i Japan börjar dock tröttna på bristen på att uttrycka sig själv, och ser då till Sverige som ett land där individens rätt att leva som denne själv vill (så länge det inte skadar någon annan) anses viktig, något som även representeras i våra lagar. I och med att många (speciellt unga) japaner tröttnat på att anpassa sig efter normer och leva i det dolda har ämnen som HBTQ som tidigare varit lite tabu att prata offentligt om börjat bli ett vanligare diskussionsämne både privat, i media och inom politiken.

    Den här kombinationen av ett ökat intresse för Sverige, och den ökade relevansen av HBTQ-frågor i Japan gjorde att mitt förlag gärna ville ge ut en bok som kombinerade de två ämnena. Och just då befann jag mig på rätt plats vid rätt tillfälle! Jag har till min stora lycka fått kommentarer både från japanska HBTQ-personer som känner sig mer hoppfulla gällande Japans utveckling inom HBTQ-frågor, såväl som från japaner som inte har någon koppling till HBTQ men som säger att de har mer förståelse för ämnet nu och vill göra vad de kan för den japanska HBTQ-rörelsen. Att min bok nått ens en person gör att mitt mål med den är uppfyllt!

    Jag ser fram emot att följa utvecklingen i Japan, och se hur våra två länder kan fortsätta att lära av varandra – för självklart har även vi mycket att lära oss från Japan!

    Boken är utgiven på japanska av det Asahikawa-baserade förlaget Mitsui Publishing, med översättning av Izumi Kutsuwada. Den som har frågor eller vill veta mer är varmt välkommen att kontakta mig på: sofia@varldensresor.se .

    Sofia Jernberg