Ciceron Björn Aldén berättar om Natur- och trädgårdsresa i Japan
Publicerad:
Björn Aldén, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård delar med sig av sina dagboksanteckningar från resan till Japan våren 2016. Nu har även du chans att följa med Björn och upptäcka Japans fantastiska natur och trädgårdar i maj 2017. TILL RESPLAN KICKA HÄR
På morgonen den 10 maj landade 25 Vänner i Osaka för vidare transport till Kyoto centrum. De välkomnades på flygplatsen av reseledaren Jan Stålbom och resans botaniske ciceron Björn Aldén.
En tvåveckors resa i Japans berömda trädgårdar, i helgedomar och tempel liksom förstås i den rika naturen väntade efter hotellinstallationen. Tidpunkten hade valts för att bland annat kunna uppleva en av Japans viktigaste och mer iögonfallande växtslag, både i trädgårdar och i naturen, azaleor i blom. Deltagarna fick sitt lystmäte av både trädgårdar, kultur och natur – därtill god mat, bad i varma källor, fotdopp i Stilla Havet för att nämna några upplevelser.
Arashiyamas bambuallé, Kyoto
Dag ett startade med stilla regn i bl.a. Heian-helgedomen – rankat som en av Japans främsta helgedomar. Två dagar till, med tilltagande bra väder, spenderades i den gamla huvudstaden Kyoto, där helgedomar och tempel avlöser varandra. Buss och tunnelbana nyttjades liksom apostlahästarna.
Andra dagen besöktes bl.a. Silverpaviljongen (Ginkaku-ji) och Kamigamo-helgedomen i NÖ Kyoto. Även en härlig promenad i den pittoreska och för sina geishor berömda stadsdelen Gion hanns med. De som ville kunde också bese Kyotos botaniska trädgård. Under tredje dagen i Arashiyama i V Kyoto beundrades täta bambubuskage intill helgedomen Tenryu-ji och korsades Kamo-floden på ”stepping stones” - bara som exempel.
Klassisk karesansui, stenträdgård i Kyoto
Fjärde dagens höjdpunkt blev för många Ryoan-ji, helgedomen berömd för sin klassiska karesansui, dvs. japanska stenträdgård, anlagd i slutet på 1400-talet. Under en härlig promenad längs Kozu-floden beundrades den lummiga halvspontana, varmtempererade vintergröna skogen, rik på ek- och lagersläktingar.
Dagen efter lämnades Kyoto. Snabbtåget shinkansen plus lokaltåg tog oss de c. 35 milen ner till Kochi på södra Shikoku. Under resan stiftade många för första gången bekantskap med bento, dvs. japanska lunchpaket, ofta en ytterst smaklig och prisvärd låda med diverse läckerheter. I Kochi hanns både med att besöka den fina Makino botaniska trädgård – en ekologisk trädgård som specialiserat sig på Shikokus inhemska flora – och ett avslappat besök nere vid Stilla Havet. De tre botanisterna från Makino, som följde med oss, blev också våra ciceroner dagen därpå, då vi färdades med buss upp på bergsmassivet Ishizuchi.
Vi får möjlighet att komma till Stilla havet i Kochi
Då fick vi äntligen möjlighet att närmare studera vild natur liksom förstås de allestädes närvarande planterade barrskogarna av kryptomeria och japansk cypress. Uppe på berget Kamegamori, på c. 1500 m:s höjd, promenerade vi några timmar i strålande väder på bergsstigar i en oerhört tät, drygt meterhög ”matta” av Sasa-bambu. Tor Nitzelius, tidigare intendent och dendrolog i Botaniska, besökte tillsammans med nordiska kolleger området hösten 1976 för att samla frön. Här såg vi också träd vi känner hemifrån våra trädgårdar som silvertall, nikkogran, japansk rönn, kamtjatkabjörk, japansk konvaljebuske och skenkamelia. Som utlovat stiftade vi även bekantskap med den vackra men i odling verkligt rara fembladsazalean Rhododendron pentaphyllum. Bland örter märktes vidunderlig kobrakalla och olika violer. Vi tog farväl av våra trevliga japanska botanister och fortsatte färden ner till kuststaden Matsuyama, där flera av oss passade på att bada på det i Japan berömda badhuset från 1800-talets slut, som bl.a. den kejserliga familjen besökte då och då fram till 1950-talet.
Nästa dag besöktes Matsuyamas borg innan tåg tog oss upp till staden Takamatsu på nordöstra Shikoku. Där kunde bl.a. en av Japans vackraste offentliga trädgårdar, Ritsurin, avnjutas. Många upplevde nog den som resans trädgårdshöjdpunkt.
Ritsurin, smakfull zenträdgård på Shikoku.
Åttonde dagen. Tåg på morgonen söderut igen – till Iyadalen. Detta var kompensationen för den jordbävning som omöjliggjorde en resa över till ön Kyushu och vulkanberget Mt. Aso. Iyadalen med sina djupa raviner, floder och extremt rika växtlighet blev en oförglömlig del av resan. Vi gick på svajande hängbroar i ösregn, såg junimagnolior i full blom och avslutade dagen på ett verkligen mysigt gästhus med varma källor. Här bodde vi alla japanskt och badade i varma källor utomhus medan regnet öste ned (!). Middagen på kvällen med samtliga i gänget barfota och i övrigt iförda endast japansk ”morgonrock” minns nog de flesta med välbehag.
En av hängbroarna i Iyadalen.
Molnen lättar på morgonen dagen därpå och avslöjar ett ångande alplandskap som var så artrikt att en morgonpromenad med växtstudier bara måste företas innan resan fortsatte norrut igen. Tåg till Okayama. Efter lunch i Okayama, besöks en av Japans ”tre stora trädgårdar”, Korakuen, uppförd på 1600-talet. Liksom i Ritsurin två dagar tidigare studerades bl.a. s.k. shakkei, dvs. tekniken med lånade landskap där man nyttjar den omgivande naturen för att skänka ytterligare en dimension till den anlagda delen.
En längre utflykt till Adachi’s trädgård och konstmuseum på nordsidan av Honshu företas under dag tio. Det här är en av Japans smakfullaste trädgårdsanläggningar där alla möjliga tekniker kan studeras. Kanske man här finner det finaste exemplet på lånade landskap. Delen med (nästan) samtida japansk konst också högst sevärd. På dit- och hemvägen passerade tåget Mt. Daisen, ett berg där Botaniskas personal samlade växter 1976, varav några ännu finns kvar i Japandalen.
Påföljande dag lämnas Okayama åt sitt öde. En rätt lång, men som vanlig bekväm, resa med tåg tog oss upp till Nikko, c. 12 mil norr om Tokyo. Den lilla staden Nikko med omgivningar är ett måste för den som vill se framstående kultur och rik natur i Japan. Eftermiddagen ägnades åt det unika tempelområdet, där buddhisttempel trängs med osedvanligt rikt utsmyckade shintohelgedomar. Edoperiodens grundare och förste Shogun ligger begravd här. En del av gruppen besökte också en liten, men verkligt fin kombinerad promenad/teträdgård från 1600-talet, som Björn blev fascinerad av vid sitt besök här 2012.
Dagen därpå ägnas helt åt Nikko nationalpark och dess vegetation. I skogarna sågs flerstädes blå draperier av japanskt blåregn i full blom. Ett ställe bjöd på en flock japanska makaker klättrande bl.a. på telefonledningar. På högre höjder blommade inte mindre än tre olika azaleor, en vit (R. quinquefolium), en violettröd (R. wadanum) och en rödorange (R. kaempferi).
Azalea i full blom, Nikko
Vid ett av Japans allra finaste vattenfall, Kegonfallen, liksom vid Ryuzufallen högre upp, kunde den rika vegetationen studeras. Många arter som här växer vilt finns hemma i våra trädgårdar, t.ex. flera ekar, lönnar, avenbokar, japansk bok, gaffelolvon, trollhassel, skenkamelia, nikkogran (förstås), japansk lärk, japansk björk och kamtjatkabjörk – bara för att nämna några. Efter en härlig dag i bergen runt Nikko togs tåget tillbaka till Tokyo.
Gruppen besöker Shunkaen Bonsaimuseum och mästaren Kunio Kobayashi, som gästade oss och föreläste i Göteborg under Japanåret 2014. Hela gruppen blev osedvanligt väl omhändertagen och bl.a. bjuden på te. Ett särskilt bonus var att satsuki-azaleorna, som tillhör en framstående grupp av bonsaiväxter, stod i full blom. Bengt Gran från Botaniska passade på att fylla år just denna dag – vilket han inte lyckats dölja utan blev firad med sång och en bok med dedikation från mästaren själv. Sista halvan av dagen ägnades åt sightseeing i Tokyo ledd av vår reseledare. Den återstående dagen innan hemresan behövdes för fria aktiviteter. En till synes nöjd grupp lämnade Naritaflygplatsen den 23 maj och är åter i Sverige samma dag.
Björn Aldén 160804