Blogg & Restips
-
Afrikas tak
Jag har upplevt det som ett stort privilegium att få leda Världens Resors resa till Etiopien de senaste sex åren. Dels räknar jag landet som mitt andra hemland, som jag gärna visar, men så har det varit extra intressant att få leda resor dit under dessa år då landet har gått från att stå vid randen av ett inbördeskrig till ett land med en premiärminister som fått Nobels fredspris.
President Abiy har prisats för sin roll i lösningen av gränskonflikten med Eritrea. Egna reformer och främjandet av fred och försoning i Etiopen och i hela östafrikanska regionen har gjort honom till något av en internationell hjälte. Presidentens anhängare ser detta som en triumf, men han har också starka kritiker som pekar på etniska spänningar i hans eget Etiopien. I Abiys Etiopien har den gamla sanningen fått en bekräftelse: det mest sårbara ögonblicket för en auktoritär regim kommer med reformerna. Friheten han släppt fram är en utmaning. Detta ser vi när vi reser genom landet från norr till söder. Vi förflyttar oss mellan de historiska platserna Gonder, Axum och Lalibela i norra Etiopien och upplever det storslagna Simienbergen – Afrikas tak.
Det är inte bara landet som genomgått en förändring själva resan har också förändrats efter hand. Nu ser jag fram emot att få leda resan även 2020 då vi bygger vidare på våra erfarenheter. Efter att vi upplevt det ”klassiska” Etiopien flyger vi vidare till helt andra upplevelser i öster när vi besöker den historiska staden Harar. Återresan från östra Etiopien blir delvis på den återuppbyggda järnvägenslinjen mellan Djibuti och Addis Abeba. Vi färdas i sakta mak genom Rift Valley. Farten är anpassad för att vi inte ska kollidera med dromedarer som vi här i låglandet ser många av genom tågfönstren.
De sista dagarna förflyttar vi oss i terrängbilar söder ut i staten Oromia. Här kommer ett helt nytt inslag med besök till Balebergen med ett spektakulärt och mångsidigt landskap. Den högbelägna Sanettiplatån stiger upp till över 4 000 m och här ligger södra Etiopiens högsta topp. Det böljande bergslandskapet präglas av glaciärer, sjöar och träskmarker omgivna av höga vulkaniska toppar. De södra sluttningarna täcks av den frodiga och i stort sett outforskade Harennaskogen. Och här får vi en garanterad chans att se den skygga etiopiska vargen och med lite tur det etiopiska lejonet med svart man!
Paul Persson
Relaterade resor
-
Äntligen en resa till Eritrea. Fredsförhandlingarna med Etiopien sommaren 2018 var lyckade. Vi ser Asmaras artdeco arkitektur, åker båt på Röda havet, går på kamelmarknad och får till stånd många spännande möten.
-
Vi reser från Nilens källa, över den dramatiska högplatån, till Lalibelas klippkyrkor och det muslimska Harars myllrande gränder.
-
-
Ett minnesvärt möte – dela med dig!
Just nu reser vi ju inte fysiskt men i tanken går det alldeles utmärkt! Vi som jobbar på Världens Resor och älskar att resa delar gärna våra egna resminnen med varandra. Nu vill vi höra era!
Läs hela inläggetVackra bergstoppar, intressanta muséer och spännande arkitektur kan vara nog så viktiga och minnesvärda upplevelser. Men när det gått lite tid efter en resa, man tittar på foton och tankarna letar sig tillbaka, kanske det ändå främst är möten med människor eller spännande djurupplevelser man minns allra tydligast. De roliga, oväntade, och minnesvärda stunderna.
Vi vill gärna höra era berättelser! Skriv och berätta om ett minnesvärt möte från någon resa, så publicerar vi några "vinnande" bidrag på vår blogg. Bifoga gärna en bild om du har.
Texten får vara hur lång eller kort du vill, och du skickar den till info@varldensresor.se senast 15 juni.
-
Skräddarsytt för din familj & dina vänner
Även om vi är mest kända för våra spännande gruppresor så hjälper vi även till med mer skräddarsydda resor. Vi har så mycket kunskap och roliga idéer samt kontakter över nästan hela världen - det innebär att vi kan skräddarsy precis efter era önskemål. När det blir möjligt att resa igen kanske just en generationsresa med familjen över höstlov eller jullov känns viktig, eller att få planera en långresa med vännerna?
-
Världens Resors reseproducent släpper bok i Japan!
Den 24 april släppte Sofia Jernberg, Japanspecialist här på Världens Resor, en bok i Japan om HBTQ (Homo, Bi, Trans, Queer) i Sverige. Intresset för Sverige och Norden bara ökar i Japan, och många där ser oss som inspiration vad gäller samhällsfrågor som jämställdhet, HBTQ och utbildning.
Läs hela inläggetNu har det gått två veckor sedan min bok publicerades i Japan under namnet ”ぼくが小さなプライドパレード” (Jag är en egen liten Prideparad). Det känns fortfarande inte riktigt verkligt, men för varje kommentar jag får höra av läsare blir jag mer övertygad om att det inte bara är en dröm! Innan jag blev reseproducent för Japan-resor här på Världens Resor bodde jag ett år i Hokkaido (Japans nordligaste prefektur) och arbetade på ett kulturcenter för främjandet av svensk kultur i Japan, ”Swedish Center Foundation”.
SCF som det kallas ligger i ett område en timme utanför Sapporo som heter Sweden Hills. Sweden Hills grundades för dryga 35 år sedan av en blandning av svenska och japanska aktörer, och är ett bostadsområde med nära 1000 boende (varav alla utom en amerikansk dam är japaner!). Husen i området är klassiska svenska villor producerade i svenska Insjön, och när man är i Sweden Hills är det verkligen svårt att tänka sig att man är i Japan!
Där höll jag varje månad seminarium om svensk kultur, samhälle, och traditioner. Vid ett av de här tillfällena pratade jag om HBTQ-frågor i Sverige, och till det seminariet kom en förläggare från ett förlag i Asahikawa. Efter seminariet frågade hon om jag inte ville skriva en bok om ämnet med dem! Självklart svarade jag ja – jag har alltid älskat att skriva, och att få något publicerat...! Det är också ett ämne jag tycker är viktigt och är engagerad i, så jag tog chansen direkt.
Så varför ville ett japanskt bokförlag ens publicera en bok om just HBTQ i Sverige överhuvudtaget? Till att börja med så har de senaste åren ett allmänt intresse i Japan för Sverige och vår kultur och samhälle bara växt och växt! På många sätt tycker jag själv att Sverige och Japan är ganska lika – som folk är vi relativt privata och formella jämfört med många andra, och även våra folksagor och myter påminner mycket om varandra i grunden.
Men en av de största olikheterna är att Japan fortfarande är mycket kollektivistiskt, och individer förväntas till en hög grad anpassa sig efter normer och vad som av samhället anses ”normalt” och ”korrekt”. Det gör tyvärr att de som har svårt att passa in antingen desperat försöker trycka ner sig själva för att inte sticka ut, eller försöker vara sig själva oavsett normerna, men då istället blir ”outsiders”, något som är oerhört jobbigt i ett så kollektivistiskt samhälle. Detta är speciellt svårt för minoritetsgrupper – som HBTQ-personer. Samkönat äktenskap är fortfarande inte lagligt i Japan, och transpersoner ses ofta som någon typ av skämt. Många samkönade par döljer sin partner och många kommer aldrig ut.
Många i Japan börjar dock tröttna på bristen på att uttrycka sig själv, och ser då till Sverige som ett land där individens rätt att leva som denne själv vill (så länge det inte skadar någon annan) anses viktig, något som även representeras i våra lagar. I och med att många (speciellt unga) japaner tröttnat på att anpassa sig efter normer och leva i det dolda har ämnen som HBTQ som tidigare varit lite tabu att prata offentligt om börjat bli ett vanligare diskussionsämne både privat, i media och inom politiken.
Den här kombinationen av ett ökat intresse för Sverige, och den ökade relevansen av HBTQ-frågor i Japan gjorde att mitt förlag gärna ville ge ut en bok som kombinerade de två ämnena. Och just då befann jag mig på rätt plats vid rätt tillfälle! Jag har till min stora lycka fått kommentarer både från japanska HBTQ-personer som känner sig mer hoppfulla gällande Japans utveckling inom HBTQ-frågor, såväl som från japaner som inte har någon koppling till HBTQ men som säger att de har mer förståelse för ämnet nu och vill göra vad de kan för den japanska HBTQ-rörelsen. Att min bok nått ens en person gör att mitt mål med den är uppfyllt!
Jag ser fram emot att följa utvecklingen i Japan, och se hur våra två länder kan fortsätta att lära av varandra – för självklart har även vi mycket att lära oss från Japan!
Boken är utgiven på japanska av det Asahikawa-baserade förlaget Mitsui Publishing, med översättning av Izumi Kutsuwada. Den som har frågor eller vill veta mer är varmt välkommen att kontakta mig på: sofia@varldensresor.se .
Sofia Jernberg
-
Välkommen till Miyazakis förtrollade värld!
Vi som jobbar med Japan här på Världens Resor har alla våra speciella relationer till filmskaparen Hayao Miyazaki och hans filmer. Nu släpper vi en resa där vi besöker några av de magiska platserna som blivit kända över hela världen.
Läs hela inläggetElin Ishihara, reseproducent:
Som halvjapanska har jag fått japansk animerad film med modersmjölken. Sommarloven under uppväxten tillbringades ofta hemma hos mormor i staden Himeji, och där gick TV:n varm så fort jag och mina syskon fick chansen. Svältfödd på tecknade filmer i Sverige (då hade vi ju bara två kanaler) njöt vi i fulla drag av robotkatten Doraemon, Heidi, Arare-chan…. ja, valmöjligheterna var oändliga!Intresset för just denna filmgenre föll i glömska under sena tonåren, men blommade upp igen när jag som vuxen såg min första Miyazaki-film, ”Spirited away”, på en svensk biograf. Hayao Miyazaki är känd för att ha starka och självständiga flickor eller unga kvinnor som huvudkaraktärer, och i just denna film ska lilla Chichiro rädda sina föräldrar som förvandlats till grisar i en ande- och spökvärld. Filmen vann en Oscar för bästa animerade film, och Hayao Miyazaki belönanades 2014 med en heders-Oscar i samband med sin pensionering.
Numera är jag själv mamma till en liten pojke och tycker det är fantastiskt att han är så fascinerad av Miyazakis filmer. När vi såg ”Min granne Totoro” tillsammans för första gången ville han flytta till Japan, och när vi tittade på Ponyo på klippan vid havet ville han åka och hälsa på den lilla fiskflickan i staden Tomonoura, som är en verklig stad vid det japanska inlandshavet. Hans filmer förtrollar både stora och små!
När jag ledde vår första grupp av resan Höstlov i Tokyo fick jag chansen att visa upp en liten bit av Miyazakis värld på Ghibli-museet i Tokyo. På deras lilla biograf inne på museet visas alltid filmer som inte blir publika någon annanstans och här får vi se hur de olika karaktärerna fått liv i skisser och teckningar. Detta museum är med på ett par andra av våra resor, och så även på vårt nya familjeäventyr I Miyazakis värld. På denna resa kommer vi även till platser som Mononokes skog på ön Yakushima, Mei och Satsukis hus i Aichi-prefekturen och Tomonoura, där det känns som att Ponyo ska dyka upp när som helst. Välkommen att följa med oss in i Hayao Miyazakis förtrollade värld!
Sofia Jernberg, reseproducent:
Jag minns fortfarande när jag först såg en av Miyazakis filmer i hyrfilmsbutiken (ja, det var ett tag sedan!). Mitt intresse för Japan hade precis börjat växa, och kombinationen av de vackra bilderna och det japanska fick mig att direkt välja filmen ”Spirited Away”, där den unga flickan Chihiro dras in i en magisk värld med andar och gudar. Under sin kamp att rädda sig själv och sina föräldrar hittar hon inre styrka och mod. Handlingen var djupare och mer rörande än jag hade förväntat mig av en tecknad film, något som jag sedan dess har insett stämmer för alla Studio Ghiblis filmer.Sedan dess har min kärlek för Ghibli-filmerna bara vuxit. Från lättsamma barnfilmer som Ponyo, till den mer brutala men ändå vackra Nausicaä som handlar om hur vi måste lära oss att leva i samklang med både andra människor och naturen, har de alla gjort djupa intryck på mig. Första gången jag besökte Ghibli-museet i Mitaka grät jag nästan för att jag blev så rörd, och att få besöka huset från Totoro i Nagoya fick mig att känna mig som en av Miyazakis karaktärer! När jag såg Ghiblis tolkning av den klassiska japanska myten ”Sagan om Prinsessan Kaguya” på bio i Tokyo blev jag djupt rörd, och jag har sedan dess sett om filmen otaliga gånger. Livglädje, hopp, och insikter om vilka vi som människor är - och kanske borde vara - är något jag har fått ut av alla filmer från Ghibli. Jag ser fram emot att se vad de kommer med härnäst!
Jörgen Fredriksson, grundare av Världens Resor:
1997 flyttade jag till Japan. Samma år visades filmen Prinsessan Mononoke på biograferna och blev snabbt den mest lönsamma filmen i den japanska filmhistorien och musiken som gjordes av Joe Hisaishi låg på alla topplistor. Jag slukade den fantastiska animerade filmen med hull och hår. Aldrig någonsin hade jag sett en tecknad film med en sådan kvalitet och en sådan handling; människans samverkan med naturen och hur vildsint naturen reagerar om vi inte sköter oss.Snart nog började jag se regissören Miyazakis andra filmer. Vissa filmer är för vuxna, precis som Mononoke, medan andra också passar för mindre barn. Jag själv blev vansinnigt förtjust i Min Granne Totoro. Många tänker nog att det är en film att se med sina barn. Det kan man göra, men den är fantastisk även som vuxen - så fin och sentimental! Jag skulle säga att det till och med är en film som är skälet till att man skaffar barn, en film att längta till att få visa dem. Så var det för mig. Min dotter Naima är uppvuxen på Totoro och alla hennes dagiskompisar fick sin egen Totoro på dvd som present på alla barnkalasen.
När Naima blev lite äldre gjorde vi vår egen familjeresa i Miyazakis fotspår och bodde till och med på samma ryokan där han bodde när han samlade inspiration till filmen Ponyo i den lilla charmiga hamnstaden Tomonoura. Vi har varit i Mononoke-skogen på ön Yakushima och Ghiblimuseet i Tokyo. Nu om någon månad hoppas vi fortfarande på att Joe Hisaishis konsert på Konserthuset ska bli av, men det är kanske att hoppas på för mycket. Just nu finns de flesta av Miyazakis filmer på Netflix. Mina egna favoriter är Prinsessan Mononoke och Min Granne Totoro.
Relaterade resor
-
Typ av resa
- Familjeresor
-
Typ av resa
- Familjeresor
-
-
Känn smaken av Georgien - recept på khachapuri
Medan Corona härjar i världen drömmer jag om soldränkta Georgien och för att stilla suget efter det georgiska "ostbrödet" ställer jag mig i köket och återskapar mormors praktfulla pajer. Kommer på ytterligare en älsklingsrätt och letar i anteckningsböcker, kokböcker och på nätet i jakten efter receptet på den utsökta kycklinggrytan satsivi – kyckling i kall valnötssås.
Läs hela inläggetInser snabbt hur svårt det är att orkestrera alla smaker och nyanser och hitta den oemotståndliga balanser. Som mormor gjorde…
Sluter ögonen och följer de vindlande gatorna genom mormors kvarter i gamla stan, tar ett djupt andetag och blir insvept i ett moln av bilder, dofter och röster.
Inspirerad av minnen av Tbilisi under min uppväxt och många timmar i mormors kök vill jag dela med mig av ett recept på det ikoniska georgiska ostbrödet (pajen) khachapuri.
Receptet på degen hittar du nedan, men för ett snabbt och lättlagat alternativ kan du istället använda smördegen som säljs i mataffären. Om du använder den färdiga smördegen gör du brödet i en rektangulär form.
Detta behöver du för ca 4 stycken
8 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2,5 dl grekisk yoghurt
½ tsk salt
200 g fetaost
2 dl färskost (eller riven mozzarella)
1 ägg
50 g rumsvarmt smör
Gör så här:
1. Rör ner vetemjöl och yoghurt i en bunke, tillsätt bakpulver och salt. Blanda väl. Degen ska vara lätt att forma och aningen klibbig. Låt stå i rumstemperatur medan du förbereder fyllningen.
2. Sätt ugnen på 200 grader.3. Smula fetaosten i ett skål, rör ner riven mozzarella eller färskost (cottage cheese), blanda ned ägg och smör.
3. Dela degen i 3-4 bollar (varje deg blir ett bröd). Kavla en deg platt ca ½ cm tjock. Lägg på ostfyllningen och vik upp degkanterna. Nyp ihop kanterna ordentligt och platta ner med händerna för att brödet ska få en fin jämn form.
4. Grädda i mitten av ugnen på en plåt täckt av bakplåtspapper i ca 15 min eller tills brödet har fått färg.
Vill du veta mer om landet Georgien och den alltmer populära georgiska köket kan jag rekommendera den relativt nyutkomna boken: Blå berg, grön mat, orange vin av Anastasia Lundqvist & Charlotte Pruth.
Eller det allra bästa sättet är naturligtvis att följa med oss och uppleva det georgiska köket på plats när det blir möjligt! Men tills dess, prova att baka khachapuri och bjud någon du tycker om!
Anna Mnatsakanova, reseproducent med hjärtat i Georgien
Relaterade resor
-
Följ med på en intressant resa från Kaukasus snöklädda toppar till Kaspiska havet i gränslandet mellan öst och väst.
-
Res till Georgien, ett litet land i ett avlägset hörn av Europa. Här finns ett rikt kulturarv, genuina byar och en gammal vinkultur. Vi reser från huvudstaden Tbilisi till Svaneti med sin säregna kultur, isolerade byar med tornhus och Europas häftigaste bergslandskap.
-
