Blogg & Restips

  • Världens bästa tågresor

    Som många i min generation gjorde vi våra första riktiga långresor när vi tågluffade genom Europa. Jag var själv iväg fyra månader under tre somrar och åkte kors och tvärs över Europa, från Portugal till Turkiet. Vi sov på stationerna, i korridorerna på tågen och på enkla härbärgen. Nya vänner dök upp och försvann, baguetter och vinflaskor delades men framförallt var det ett sätt att upptäcka världen utanför vår egen sfär.

    Att åka till Östtyskland, Jugoslavien och Turkiet var under 80-talets början fortfarande en resa till det okända och en inkörsport till att verkligen vilja förstå den värld vi lever i. Alla dessa tidiga tågresor bor kvar i mig med ett romantiskt skimmer och har nog också gjort att jag i alla tider rest enormt mycket med tåg. Många tågresor har varit fantastiska och många av dessa finns idag med i Världens Resors utbud. Håll till godo med några av världens bästa tågresor som jag själv, Jörgen Fredriksson, haft förmånen att få åka.

    Transsibiriska järnvägen

    När jag 23 år gammal bestämde mig för att göra min första riktigt stora resa till Asien kändes det naturligt att jag valde tåget och Transsibiriska järnvägen till Kina. Redan innan resan hade jag bestämt att jag skulle börja läsa kinesiska om jag gillade vad jag kom fram till. I bagaget hade jag med en ansenlig del av världslitteraturen, då jag ville förbereda mig för att både fortsätta läsa litteraturvetenskap och kinesiska när sommarens resa var över. 

    I Moskva stannade vi till några dagar innan den sju dagar långa tågresan till Beijing skulle påbörjas. I Moskva bunkrade jag med sex flaskor georgisk champagne, en för varje kväll innan vi skulle nå Beijing. Jag älskade den här resan. Så kontemplativt att låta det stora ryska landskapet med ändlösa björkskogar och våta ängsmarker passera revy utanför fönstret när jag inte var upptagen med vare sig böcker eller georgisk champagne. På den här tiden fick vi inte kliva av mer än en kvart på de olika stationerna längs vägen. När vi nådde Bajkalsjön var det flera av oss som förberett oss och satt på oss badkläderna. En snabb språngmarsch från stationen i Irkutsk tog oss ned till sjön och snabbt slängde vi oss i det 11-12 gradiga vattnet och sedan en ännu snabbare språngmarsch tillbaka till tåget. Vi hann, men inte med mer än några minuters marginal. Jag hade naturligtvis valt att få kliva av längs vägen om det hade gått, men det var också fantastiskt att åka en vecka i sträck utan uppehåll och sakta bygga en slags förståelse för det stora ryska landskapet, dess byar, dess människor som jag mött på tåget och stationerna.

    Och jo, jag tyckte Kina var spännande. År av studier i kinesiska i Sverige och Kina följde efter denna första tågresa genom Ryssland.  Idag har Världens Resor två tågresor längs Transsibiriska. Den stora tågresan till Japan samt nya Stora tågresan till Världens tak.

    Xining till Lhasa, Tibet

    2006 var Världens Resor den första researrangören i Sverige att erbjuda en resa längs den då nyetablerade järnvägen till Lhasa. Tidigare hade det endast funnits tåg till Golmud i västra Qinghai, men nu kunde man åka ytterligare 114 mil till Lhasa. Jag ledde själv vår första resa. Vi började med dagar i provinsen Qinghai med båtfärd på Gula floden och en shamanistiskt tibetansk festival i Tongren innan vi satte oss på tåget från Qinghais huvudstad Xining för att åka till Tibet.

    Första biten av tågresan gick längs de stora gröna slätterna i Qinghai med enorma gula rapsfält och förbi sjön Qinghai (blått hav på svenska), eller Kokonor på tibetanska.  Från Golmud börjar den ordentliga stigningen och av de 114 milen till Lhasa är 80% på över 4000 meters höjd. Vi åkte över Kunlunbergen och när vi åkte över Tangulapasset på 5082 meter över havet stod vi alla redo med våra kameror för att fotografera displayen som hela tiden visar vilken höjd ni nått. Högre än så kommer man inte med tåg någonstans på jorden.

    På grund av permafrosten har stora delar av järnvägen byggts på höjden, vilket gjort att jakar och andra djur rör sig fritt under rälsen. Landskapet är magnifikt med mängder av snöklädda berg i det annars väldigt gröna landskapet. Här och var såg vi nomadfamiljer som slagit upp sina tält och gjort en tillfällig paus i ett evigt vandrande. Till slut nådde vi Lhasa och såg Dalai Lamas forna bostad, det mäktiga fortliknande Potala, resa sig över allt annat i staden.

    Världens Resor har två resor som följer världens högst belägna järnväg till Lhasa. Himalaya – i snöns boning samt Stora tågresan till världens tak

    Från Kandy till Ella, Sri Lanka

    I Sri Lanka åker vi med tåg närmare sex timmar från den fina gamla huvudstaden Kandy till Ella. Tågresan benämns ofta som en av världens vackraste. Landskapet som vi färdas genom lämnar ingen uttråkad då det ena landskapet ständigt byts ut mot nästa. Resan börjar i låglandet och tar oss längs med floder, över broar och genom byar. Allt eftersom vi kommer högre upp i bergen blir landskapet än mer spektakulärt och snart täcks bergen av perfekt gröna täcken formade av tusentals teodlingar. När vi når stationen Pattipola har vi kommit till Sri Lankas högst belägna järnvägsstation, belägen på 1892 möh. I närheten av Ella där vi kliver av finns också en av världens mest kända tågviadukter, Nine Arch-bron. Tåget Det är verkligen en frihetskänsla att känna vinden i ansiktet samtidigt som de magiska vyerna svischar förbi.

    På både vår strövtågsresa till Sri Lanka och vår ordinarie rundresa åker vi denna tågsträcka. Resor till Sri Lanka

    Bulawayo till Victoria Falls, Zimbabwe

    Från Zimbabwes näst största stad Bulawayo tar vi tåget till Victoriafallen. Cecil B Rhodes, som blev en av världens mest förmögna tack vare sina framgångar med diamant- och guldgruvor. Landet Rhodesia döptes till hans ära och han bar på ambitionen att bygga järnväg från Kapstaden till Kairo. Den blev aldrig av, men delar av sträckan byggdes. Cecil B Rhodes ligger begraven bland de vackra kullarna i Matobos nationalpark strax söder om Bulawayo. Tågsträckan går genom ett fantastiskt landskap på gränsen mellan Zimbabwe och Botswana. Sista biten in mot Victoriafallen åker vi genom Zimbabwes främsta nationalpark, Hwange. Det är rätt magiskt att sitta på tåget och vara med på safari. Utanför tågfönstret ser du gnu, impala och andra antiloper, men kanske också giraffer och elefanter. Det lär finnas cirka 40 – 50 000 elefanter i parken. Till slut rullar tåget in på Victoria Falls station och världens sannolikt mäktigaste vattenfall väntar på oss när vi kliver av.

    På vår resa Shongololo Express bor vi oerhört bekvämt på tåget i elva nätter. Resan från Pretoria till Victoriafallen går genom fyra länder.

    Tongariro National Park till Wellington, Nya Zeeland

    Nya Zeeland har några av världens mest omtalade tåglinjer som gör att det går att åka tåg hela vägen från Auckland på norrön till Greymouth på sydön med en båtsträcka över Cooksundet från Wellington till Picton mellan öarna. Jag hade själv lyckan att få åka med ett av dessa tåg, Northern Explorer, från National Parks till Wellington. Vagnarna vi satt i hade stora panoramafönster till taket, till och med hatthyllorna var i glas för att ge oss största möjliga transparens. Varje gång vi kom till en vacker ravin eller fick vyer över en vulkan åkte tåget sakta eller till och med stannade till. För den som ville fotografera fanns en speciell öppen vagn för detta ändamål. I synnerhet första delen av resan är otroligt vacker. Vi åkte på västra sidan av Tongariros nationalpark och såg Nordöns tre vulkantoppar som också är Nordöns högsta toppar; Tongariro, Ngauruhoe och Ruapehu. Vid den högsta toppen Mt Ruapehu svängde tåget österut så att vi fick nya mäktiga vyer över berget som mäter 2797 m ö h. Tågresan till Wellington tar drygt fem timmar och är ett oerhört bekvämt sätt att ta till sig det storslagna nyazeeländska landskapet.

    På vår resa Nya Zeeland och Sydney åker vi alla Nya Zeelands fantastiska tågresor, bland annat ovan nämnda samt den mest spektakulära; Tranz Alpine från Christchurch till Greymouth. Länk.

    Cusco till Titicacasjön, Peru

    Efter att i flera dagar ha sett Machu Picchu och de andra otroliga inkaruinerna i den Heliga dalen är det skönt att få en dag att samla sina intryck med en längre tågresa och då inte vilken tågresa som helst. Cusco som var Inkarikets huvudstad och Perus första världsarv är startpunkten för en tio timmars tågresa över Altiplano till Titicacasjön. Längs vägen ser vi Andernas snötäckta toppar och från den öppna observationsvagnen kan vi spana ut över de vidsträckta slätterna och se en och annan lama som går och betar. Resans högsta pass är La Raya, beläget på 4319 möh. Här får vi kliva av och njuta av vyerna. Tåget är bekvämt och vi äter en god tre-rätters meny under färd, bjuds på underhållning och det går utmärkt att dricka pisco sour i baren. Tågen är utrustade med panormafönster som gör att vi verkligen kan ta in det storslagna landskapet. Tidig kväll når vi slutligen Puno vid Titicacasjöns strand, varifrån vi nästa dag gör en båtfärd på världens kanske mest mytomspunna sjö. 

    På flera av våra resor till Peru åker vi tåg till Machu Picchus tågstation Aguas Caliente. Denna tågsträckan är med på vår resa Anderna – kust till kust.

    Här ser ni en länk till Världens Resors alla tågresor

    Text: Jörgen Fredriksson, delägare och produktionschef i Världens Resor

     

  • Ett minnesvärt möte – dela med dig!

    Just nu reser vi ju inte fysiskt men i tanken går det alldeles utmärkt! Vi som jobbar på Världens Resor och älskar att resa delar gärna våra egna resminnen med varandra. Nu vill vi höra era!

    Läs hela inlägget

    Vackra bergstoppar, intressanta muséer och spännande arkitektur kan vara nog så viktiga och minnesvärda upplevelser. Men när det gått lite tid efter en resa, man tittar på foton och tankarna letar sig tillbaka, kanske det ändå främst är möten med människor eller spännande djurupplevelser man minns allra tydligast. De roliga, oväntade, och minnesvärda stunderna.

    Vi vill gärna höra era berättelser! Skriv och berätta om ett minnesvärt möte från någon resa, så publicerar vi några "vinnande" bidrag på vår blogg. Bifoga gärna en bild om du har. 

    Texten får vara hur lång eller kort du vill, och du skickar den till info@varldensresor.se senast 15 juni.

  • Skräddarsytt för din familj & dina vänner

    Även om vi är mest kända för våra spännande gruppresor så hjälper vi även till med mer skräddarsydda resor. Vi har så mycket kunskap och roliga idéer samt kontakter över nästan hela världen - det innebär att vi kan skräddarsy precis efter era önskemål. När det blir möjligt att resa igen kanske just en generationsresa med familjen över höstlov eller jullov känns viktig, eller att få planera en långresa med vännerna?

    Läs hela inlägget

    En resa med mycket innehåll, safari, storstad eller med tid för återhämtning vid havet? Oavsett hur era tankar går så hjälper vi gärna till att ta fram förslag och berätta om våra smultronställen runtom i världen.

    På sidan Skräddarsytt som du kommer till om du klickar här har vi samlat några idéer på upplägg som vi hoppas kan inspirera. Titta gärna på dessa och kontakta oss för att prata resor och möjligheter! Tel 08-669 5525 och info@varldensresor.se

  • Världens Resors reseproducent släpper bok i Japan!

    Den 24 april släppte Sofia Jernberg, Japanspecialist här på Världens Resor, en bok i Japan om HBTQ (Homo, Bi, Trans, Queer) i Sverige. Intresset för Sverige och Norden bara ökar i Japan, och många där ser oss som inspiration vad gäller samhällsfrågor som jämställdhet, HBTQ och utbildning.

    Läs hela inlägget

    Nu har det gått två veckor sedan min bok publicerades i Japan under namnet ”ぼくが小さなプライドパレード” (Jag är en egen liten Prideparad). Det känns fortfarande inte riktigt verkligt, men för varje kommentar jag får höra av läsare blir jag mer övertygad om att det inte bara är en dröm! Innan jag blev reseproducent för Japan-resor här på Världens Resor bodde jag ett år i Hokkaido (Japans nordligaste prefektur) och arbetade på ett kulturcenter för främjandet av svensk kultur i Japan, ”Swedish Center Foundation”.

    SCF som det kallas ligger i ett område en timme utanför Sapporo som heter Sweden Hills. Sweden Hills grundades för dryga 35 år sedan av en blandning av svenska och japanska aktörer, och är ett bostadsområde med nära 1000 boende (varav alla utom en amerikansk dam är japaner!). Husen i området är klassiska svenska villor producerade i svenska Insjön, och när man är i Sweden Hills är det verkligen svårt att tänka sig att man är i Japan!

    Där höll jag varje månad seminarium om svensk kultur, samhälle, och traditioner. Vid ett av de här tillfällena pratade jag om HBTQ-frågor i Sverige, och till det seminariet kom en förläggare från ett förlag i Asahikawa. Efter seminariet frågade hon om jag inte ville skriva en bok om ämnet med dem! Självklart svarade jag ja – jag har alltid älskat att skriva, och att få något publicerat...! Det är också ett ämne jag tycker är viktigt och är engagerad i, så jag tog chansen direkt.

    Så varför ville ett japanskt bokförlag ens publicera en bok om just HBTQ i Sverige överhuvudtaget? Till att börja med så har de senaste åren ett allmänt intresse i Japan för Sverige och vår kultur och samhälle bara växt och växt! På många sätt tycker jag själv att Sverige och Japan är ganska lika – som folk är vi relativt privata och formella jämfört med många andra, och även våra folksagor och myter påminner mycket om varandra i grunden.

    Men en av de största olikheterna är att Japan fortfarande är mycket kollektivistiskt, och individer förväntas till en hög grad anpassa sig efter normer och vad som av samhället anses ”normalt” och ”korrekt”. Det gör tyvärr att de som har svårt att passa in antingen desperat försöker trycka ner sig själva för att inte sticka ut, eller försöker vara sig själva oavsett normerna, men då istället blir ”outsiders”, något som är oerhört jobbigt i ett så kollektivistiskt samhälle. Detta är speciellt svårt för minoritetsgrupper – som HBTQ-personer. Samkönat äktenskap är fortfarande inte lagligt i Japan, och transpersoner ses ofta som någon typ av skämt. Många samkönade par döljer sin partner och många kommer aldrig ut.

    Många i Japan börjar dock tröttna på bristen på att uttrycka sig själv, och ser då till Sverige som ett land där individens rätt att leva som denne själv vill (så länge det inte skadar någon annan) anses viktig, något som även representeras i våra lagar. I och med att många (speciellt unga) japaner tröttnat på att anpassa sig efter normer och leva i det dolda har ämnen som HBTQ som tidigare varit lite tabu att prata offentligt om börjat bli ett vanligare diskussionsämne både privat, i media och inom politiken.

    Den här kombinationen av ett ökat intresse för Sverige, och den ökade relevansen av HBTQ-frågor i Japan gjorde att mitt förlag gärna ville ge ut en bok som kombinerade de två ämnena. Och just då befann jag mig på rätt plats vid rätt tillfälle! Jag har till min stora lycka fått kommentarer både från japanska HBTQ-personer som känner sig mer hoppfulla gällande Japans utveckling inom HBTQ-frågor, såväl som från japaner som inte har någon koppling till HBTQ men som säger att de har mer förståelse för ämnet nu och vill göra vad de kan för den japanska HBTQ-rörelsen. Att min bok nått ens en person gör att mitt mål med den är uppfyllt!

    Jag ser fram emot att följa utvecklingen i Japan, och se hur våra två länder kan fortsätta att lära av varandra – för självklart har även vi mycket att lära oss från Japan!

    Boken är utgiven på japanska av det Asahikawa-baserade förlaget Mitsui Publishing, med översättning av Izumi Kutsuwada. Den som har frågor eller vill veta mer är varmt välkommen att kontakta mig på: sofia@varldensresor.se .

    Sofia Jernberg

  • Välkommen till Miyazakis förtrollade värld!

    Vi som jobbar med Japan här på Världens Resor har alla våra speciella relationer till filmskaparen Hayao Miyazaki och hans filmer. Nu släpper vi en resa där vi besöker några av de magiska platserna som blivit kända över hela världen.

    Läs hela inlägget

    Elin Ishihara, reseproducent: 
    Som halvjapanska har jag fått japansk animerad film med modersmjölken. Sommarloven under uppväxten tillbringades ofta hemma hos mormor i staden Himeji, och där gick TV:n varm så fort jag och mina syskon fick chansen. Svältfödd på tecknade filmer i Sverige (då hade vi ju bara två kanaler) njöt vi i fulla drag av robotkatten Doraemon, Heidi, Arare-chan…. ja, valmöjligheterna var oändliga!

    Intresset för just denna filmgenre föll i glömska under sena tonåren, men blommade upp igen när jag som vuxen såg min första Miyazaki-film, ”Spirited away”, på en svensk biograf. Hayao Miyazaki är känd för att ha starka och självständiga flickor eller unga kvinnor som huvudkaraktärer, och i just denna film ska lilla Chichiro rädda sina föräldrar som förvandlats till grisar i en ande- och spökvärld. Filmen vann  en Oscar för bästa animerade film, och Hayao Miyazaki belönanades 2014 med en heders-Oscar i samband med sin pensionering.

    Numera är jag själv mamma till en liten pojke och tycker det är fantastiskt att han är så fascinerad av Miyazakis filmer. När vi såg ”Min granne Totoro” tillsammans för första gången ville han flytta till Japan, och när vi tittade på Ponyo på klippan vid havet ville han åka och hälsa på den lilla fiskflickan i staden Tomonoura, som är en verklig stad vid det japanska inlandshavet. Hans filmer förtrollar både stora och små!

    När jag ledde vår första grupp av resan Höstlov i Tokyo fick jag chansen att visa upp en liten bit av Miyazakis värld på Ghibli-museet i Tokyo. På deras lilla biograf inne på museet visas alltid filmer som inte blir publika någon annanstans och här får vi se hur de olika karaktärerna fått liv i skisser och teckningar. Detta museum är med på ett par andra av våra resor, och så även på vårt nya familjeäventyr I Miyazakis värld. På denna resa kommer vi även till platser som Mononokes skog på ön Yakushima, Mei och Satsukis hus i Aichi-prefekturen och Tomonoura, där det känns som att Ponyo ska dyka upp när som helst. Välkommen att följa med oss in i Hayao Miyazakis förtrollade värld!

    Sofia Jernberg, reseproducent: 
    Jag minns fortfarande när jag först såg en av Miyazakis filmer i hyrfilmsbutiken (ja, det var ett tag sedan!). Mitt intresse för Japan hade precis börjat växa, och kombinationen av de vackra bilderna och det japanska fick mig att direkt välja filmen ”Spirited Away”, där den unga flickan Chihiro dras in i en magisk värld med andar och gudar. Under sin kamp att rädda sig själv och sina föräldrar hittar hon inre styrka och mod. Handlingen var djupare och mer rörande än jag hade förväntat mig av en tecknad film, något som jag sedan dess har insett stämmer för alla Studio Ghiblis filmer.

    Sedan dess har min kärlek för Ghibli-filmerna bara vuxit. Från lättsamma barnfilmer som Ponyo, till den mer brutala men ändå vackra Nausicaä som handlar om hur vi måste lära oss att leva i samklang med både andra människor och naturen, har de alla gjort djupa intryck på mig. Första gången jag besökte Ghibli-museet i Mitaka grät jag nästan för att jag blev så rörd, och att få besöka huset från Totoro i Nagoya fick mig att känna mig som en av Miyazakis karaktärer! När jag såg Ghiblis tolkning av den klassiska japanska myten ”Sagan om Prinsessan Kaguya” på bio i Tokyo blev jag djupt rörd, och jag har sedan dess sett om filmen otaliga gånger. Livglädje, hopp, och insikter om vilka vi som människor är - och kanske borde vara - är något jag har fått ut av alla filmer från Ghibli. Jag ser fram emot att se vad de kommer med härnäst!

    Jörgen Fredriksson, grundare av Världens Resor:
    1997 flyttade jag till Japan. Samma år visades filmen Prinsessan Mononoke på biograferna och blev snabbt den mest lönsamma filmen i den japanska filmhistorien och musiken som gjordes av Joe Hisaishi låg på alla topplistor. Jag slukade den fantastiska animerade filmen med hull och hår. Aldrig någonsin hade jag sett en tecknad film med en sådan kvalitet och en sådan handling; människans samverkan med naturen och hur vildsint naturen reagerar om vi inte sköter oss.

    Snart nog började jag se regissören Miyazakis andra filmer. Vissa filmer är för vuxna, precis som Mononoke, medan andra också passar för mindre barn. Jag själv blev vansinnigt förtjust i Min Granne Totoro. Många tänker nog att det är en film att se med sina barn. Det kan man göra, men den är fantastisk även som vuxen - så fin och sentimental! Jag skulle säga att det till och med är en film som är skälet till att man skaffar barn, en film att längta till att få visa dem. Så var det för mig. Min dotter Naima är uppvuxen på Totoro och alla hennes dagiskompisar fick sin egen Totoro på dvd som present på alla barnkalasen.

    När Naima blev lite äldre gjorde vi vår egen familjeresa i Miyazakis fotspår och bodde till och med på samma ryokan där han bodde när han samlade inspiration till filmen Ponyo i den lilla charmiga hamnstaden Tomonoura. Vi har varit i Mononoke-skogen på ön Yakushima och Ghiblimuseet i Tokyo. Nu om någon månad hoppas vi fortfarande på att Joe Hisaishis konsert på Konserthuset ska bli av, men det är kanske att hoppas på för mycket. Just nu finns de flesta av Miyazakis filmer på Netflix. Mina egna favoriter är Prinsessan Mononoke och Min Granne Totoro.

  • Känn smaken av Georgien - recept på khachapuri

    Medan Corona härjar i världen drömmer jag om soldränkta Georgien och för att stilla suget efter det georgiska "ostbrödet" ställer jag mig i köket och återskapar mormors praktfulla pajer. Kommer på ytterligare en älsklingsrätt och letar i anteckningsböcker, kokböcker och på nätet i jakten efter receptet på den utsökta kycklinggrytan satsivi – kyckling i kall valnötssås.

    Läs hela inlägget

    Inser snabbt hur svårt det är att orkestrera alla smaker och nyanser och hitta den oemotståndliga balanser. Som mormor gjorde…

    Sluter ögonen och följer de vindlande gatorna genom mormors kvarter i gamla stan, tar ett djupt andetag och blir insvept i ett moln av bilder, dofter och röster.

    Inspirerad av minnen av Tbilisi under min uppväxt och många timmar i mormors kök vill jag dela med mig av ett recept på det ikoniska georgiska ostbrödet (pajen) khachapuri.

    Receptet på degen hittar du nedan, men för ett snabbt och lättlagat alternativ kan du istället använda smördegen som säljs i mataffären. Om du använder den färdiga smördegen gör du brödet i en rektangulär form.

    Detta behöver du för ca 4 stycken

    8 dl vetemjöl

    1 tsk bakpulver

    2,5 dl grekisk yoghurt

    ½ tsk salt

    200 g fetaost

    2 dl färskost (eller riven mozzarella)

    1 ägg

    50 g rumsvarmt smör

    Gör så här:

    1. Rör ner vetemjöl och yoghurt i en bunke, tillsätt bakpulver och salt. Blanda väl. Degen ska vara lätt att forma och aningen klibbig. Låt stå i rumstemperatur medan du förbereder fyllningen.

    2. Sätt ugnen på 200 grader.

    3. Smula fetaosten i ett skål, rör ner riven mozzarella eller färskost (cottage cheese), blanda ned ägg och smör.

    3. Dela degen i 3-4 bollar (varje deg blir ett bröd). Kavla en deg platt ca ½ cm tjock. Lägg på ostfyllningen och vik upp degkanterna. Nyp ihop kanterna ordentligt och platta ner med händerna för att brödet ska få en fin jämn form.

    4. Grädda i mitten av ugnen på en plåt täckt av bakplåtspapper i ca 15 min eller tills brödet har fått färg.

    Vill du veta mer om landet Georgien och den alltmer populära georgiska köket kan jag rekommendera den relativt nyutkomna boken: Blå berg, grön mat, orange vin av Anastasia Lundqvist & Charlotte Pruth.

    Eller det allra bästa sättet är naturligtvis att följa med oss och uppleva det georgiska köket på plats när det blir möjligt! Men tills dess, prova att baka khachapuri och bjud någon du tycker om!

    Anna Mnatsakanova, reseproducent med hjärtat i Georgien